Vad är Hälsporre (Plantar fasciit) – och varför får man det?

Hälsporre (plantar fasciit) är en av de vanligaste orsakerna till ont i hälen. Här går vi igenom orsaker, symptom och vad du kan göra för att minska besvären.

Senast uppdaterad: Mars 2026
Artikeln bygger på aktuella kliniska riktlinjer för plantar fasciit.

Du vaknar en dag och känner ett ovanligt obehag under framsidan av hälen. Du sätter dig vid sängkanten och vickar lite på tårna men det går inte bort. Du tänker för dig själv att det säkert går över och ställer dig upp för att ta ditt första steg. När du sätter ner högerfoten på golvet känner du plötsligt en huggande smärta under hälen. Det känns nästan som att du precis har trampat på en spik.

Du försöker att ignorera smärtan och går haltandes framåt mot köket för att ta dig ett glas vatten och starta dagen. Smärtan håller i sig under halva förmiddagen men börjar kännas bättre efter att du gått runt lite.

Du funderar lite över vad som kan ha hänt. Du har inte ramlat, du har inte trampat på något och inte heller vrickat foten. Vad kan det vara?

Det här är typiska första tecken på hälsporre.

När du rör på foten kan det kännas bättre, men smärtan kommer ofta tillbaka efter en lång dag med mycket stående eller gående.

Hälsporre är en av de vanligaste orsakerna till ont i hälen hos vuxna. Tillståndet kallas medicinskt för plantar fasciit och är i grunden en belastningsrelaterad problematik i fotens bindväv.

Det som gör det extra frustrerande är att smärtan ofta kommer utan tydlig skada.

Många upplever att smärtan begränsar deras rörelsefrihet:

• Promenader blir kortare
• Träningen pausas
• Arbetsdagen känns tyngre
• Vardagen påverkas mer än man vill erkänna

Men varför uppstår det egentligen?
Och varför verkar det så svårt att bli av med?

I denna artikel går vi igenom:

• Vad hälsporre egentligen är
• Skillnaden mellan hälsporre och plantar fasciit
• Varför smärtan uppstår
• Varför det kan ta tid att bli bra
• Vad du kan göra för att minska besvären

 

Vad är hälsporre och varför gör det ont i hälen?

Själva begreppet hälsporre används ofta felaktigt som samlingsnamn för smärta under hälen. Rent medicinskt syftar det på en benpålagring (calcaneal spur) på undersidan av hälbenet.

Det som oftast orsakar smärtan är dock inte själva benpålagringen, utan en överbelastning i plantar fascia.

Vad är plantar fasciit?

Plantar fascia är den kraftiga bindväv som löper under foten från hälbenet till framfoten.

Den:

• Stödjer fotvalvet
• Absorberar belastning
• Stabiliserar steget

Plantar fasciit uppstår när denna struktur utsätts för upprepad belastning över tid.
Det är denna irritation som i de flesta fall orsakar smärtan vid hälsporre.

Ordet betyder bokstavligen: Plantar = under foten, Fascia = bindväv, -it = inflammation. (inflammation i bindväv under foten)

Traditionellt har tillståndet beskrivits som en inflammation, men modern forskning visar att det ofta rör sig om en överbelastningsrelaterad degenerativ process snarare än en klassisk inflammation.

Vanliga symptom vid hälsporre

Typiska tecken är:

• Smärta under hälen, särskilt vid första stegen på morgonen
• Öm punkt rakt under hälbenet
• Smärta efter långvarigt stående eller promenad
• Lindring när man “kommer igång”

Smärtan kan komma smygande och förvärras över tid om belastningen fortsätter vara hög.

 

Varför får man hälsporre?

Hälsporre utvecklas när belastningen på plantar fascia överstiger vävnadens kapacitet att återhämta sig.

Riskfaktorer som identifierats i kliniska studier inkluderar:

• Långvarigt stående arbete
• Många steg per dag
• Hårt underlag
• Snabb ökning av träningsmängd
• Begränsad rörlighet i vadmuskulaturen
• Ökad kroppsvikt

Det handlar alltså om en gradvis belastningsobalans snarare än en plötslig skada.

 

Varför är det svårt att bli av med hälsporre?

Många upplever att smärtan kommer och går från dag till dag. Det kan skapa en känsla av att problemet aldrig riktigt försvinner.

Till skillnad från många andra överbelastningsskador är det svårt att helt avlasta foten. Varje steg innebär ny belastning på den redan irriterade vävnaden, och eftersom vi använder fötterna i stort sett hela tiden får den sällan riktig vila.

Samtidigt förändras inte belastningsmönstret automatiskt bara för att smärtan minskar. Om orsaken till överbelastningen finns kvar fortsätter den mekaniska stressen i bakgrunden.

Dessutom läker senliknande strukturer långsamt. Plantar fascia har relativt begränsad blodförsörjning, vilket gör att återhämtningen ofta tar tid.

Om belastningen inte anpassas kan besvären därför bli långvariga.

Behandling av hälsporre – vad fungerar?

Behandling av hälsporre syftar till att minska belastningen på plantar fascia och skapa bättre förutsättningar för läkning.

Detta kombineras med övningar som stärker fotens och underbenets muskler, vilket kan bidra till att minska belastningen på den smärtande senan under foten.

1. Avlastning och stöd

Kliniska riktlinjer rekommenderar fotortoser (skoinlägg) som en del av behandlingen vid plantar fasciit, särskilt under de första månaderna.

• Genom att:
• Stödja fotvalvet
• Fördela trycket jämnare
• Minska punktbelastningen under hälen

kan draget i plantar fascia reduceras.

För personer som står och går mycket kan ett stabiliserande och avlastande skoinlägg vara ett viktigt komplement i återhämtningsfasen. I vissa fall kan rätt stöd även användas förebyggande, särskilt vid hög daglig belastning eller om man tidigare haft besvär.

Med våra skoinlägg kombineras stötdämpning, stabilitet och komfort. De är utformade för att ge ett tydligt stöd åt fotvalvet utan att kännas hårda eller obekväma i skon, vilket gör att de kan användas under hela arbetsdagen eller vid längre promenader.

👉 Läs mer om våra stötdämpande skoinlägg som ger avlastning och komfort för hälen!

 

2. Belastningsanpassning

Tillfälligt minskad belastning kan vara nödvändig, exempelvis genom att undvika plötslig ökning av promenadsträcka eller högintensiv träning.

Under denna period kan skoinlägg bidra till att avlasta foten, minska belastningen på plantar fascia och skapa bättre förutsättningar för återhämtning, samtidigt som du fortsatt kan vara aktiv i vardagen.

3. Rörlighet och gradvis uppbyggnad

Rörlighetsträning och successiv uppbyggnad av vävnadens tålighet rekommenderas ofta som komplement till annan behandling.

I en separat artikel går vi igenom vanliga övningar som du kan göra hemma för att stärka fötterna och förbättra belastningstoleransen över tid.

👉Läs mer om vanliga övningar du kan göra hemma för att styrka din fotmuskulatur och förbättra belastningstoleransen. 

 

Hur behandlas hälsporre enligt svenska primärvårdsriktlinjer?

Enligt svenska primärvårdsriktlinjer behandlas plantar fasciit i de flesta fall med konservativa åtgärder. Det kan exempelvis handla om avlastning, stretching, stabila skor samt prefabricerade skoinlägg som stödjer fotvalvet och avlastar hälen.

👉Läs mer i AKO Skånes riktlinjer för primärvård vid plantar fasciit

 

Sammanfattning

Hälsporre (plantar fasciit) är en överbelastningsrelaterad smärta i fotens bindväv. Smärtan uppstår när plantar fascia utsätts för mer drag än vad vävnaden hinner återhämta sig från.

Nyckeln till förbättring är att:

• Justera belastningen
• Ge foten rätt förutsättningar
• Rätt stretching 
• Träna muskulaturen i fot och underben
• Ha tålamod

Med rätt åtgärder har kroppen i de flesta fall god förmåga att läka.

👉 Här hittar du mer information om våra skoinlägg!

För många handlar förbättring inte om en enskild åtgärd, utan om att kombinera rätt belastning, rörelse och stöd i vardagen.

Medicinsk information

Innehållet i denna artikel bygger på etablerad klinisk kunskap och publicerade riktlinjer inom ortopedi och rehabilitering, bland annat:

• Region Skåne. Plantar fasciit – vårdriktlinjer för primärvård.
  Tillgänglig via: https://vardgivare.skane.se/vardriktlinjer/rorelseorgan/ako/plantarfasciit/
• Martin RL et al. Heel Pain—Plantar Fasciitis: Clinical Practice Guidelines. J Orthop Sports Phys Ther.
• Hawke F et al. Foot orthoses for plantar heel pain. Cochrane Database Syst Rev.
• Buchbinder R. Plantar Fasciitis. N Engl J Med.
• Riddle DL et al. Risk factors for plantar fasciitis. J Bone Joint Surg.

Artikeln är avsedd som generell information och ersätter inte individuell medicinsk bedömning, diagnos eller behandling.

Om du är osäker på orsaken till dina besvär, om smärtan är kraftig eller inte förbättras trots anpassning av belastningen, bör du kontakta legitimerad vårdpersonal för bedömning. Vid tveksamhet är det alltid klokt att rådgöra med vården.